brittafranboden

Det går lite tungt nu. Jag kom på en sak som jag kan göra för att fördriva tiden med mitt nya liv. Baka bröd. Jag hade fel. Jag kan inte baka bröd. Det är någonting med recept som jag har stora problem med. Ungefär som när jag gick i lekis och började grina när fröken försökte säga åt mig hur jag skulle hålla saxen. De flesta växte väl ur det där, men jag har fortfarande problem med att bli tillsagd vad jag ska göra, då gör jag tvärtom för att protestera. Det är så förhållandet mellan mig och recept funkar, först tar jag fram dem och kollar på dem, sen skiter jag i dem ändå för varför ska de bestämma över min matlagning, i mitt kök råder det anarki! Vadå att brödet ska jäsa, vad är det för skitsnack och bakplåtspapper kostar pengar vi kladdar på brödet direkt på gallret istället och det går väl ändå fortare om man sätter ugnen på 275 istället för 225 grader? Och ändå ville jag brista ut i gråt när jag tog ut mina hamburgerbröd (varför jag skulle göra hamburgerbröd av alla bröd, det vet jag förstås inte) som var små stenhårda bleka degklumpar med ett svart skal på och vägde ett kilo styck och jag fick ägna en timme åt att försöka bända bort dem från gallret med en kniv . Jag drämde gallret i diskbänken och min första instinkt var att kasta in handduken på det nya livet och hålla mig till saker jag är bra på. Kanske elda upp lite inredning. Men nu har jag lugnat ner mig och ska dricka lite örtté fast jag vill ha kaffe. Vilken kämpe.

Hamburgerbröd